Tillbaka ett steg

8 frågor & svar om radon

1. Hur mäter jag radon?

Det görs med mätdosor som ska ligga i huset i två till tre månader under eldningssäsongen. Radon i vatten mäts med vattenprover. Kommunen kan hjälpa dig med analysen. För att mäta årsmedelvärdet i ett hus behövs minst två mätdosor. Mätningen skall utföras på samtliga våningsplan med boutrymmen. Har man fler än två plan i huset med boutrymmen kan man köpa till extradosor. Alla halvplan räknas som extra våningsplan. Finns det gillestuga i källaren skall även en dosa placeras där. Tvättstuga och hobbyrum räknas däremot inte som boutrymmen.

2. Mitt hus är byggt på lågriskmark. Kan jag ha radon ändå?

Kartor över radonområden visar inte vilken radonhalt som ditt hus har. Även i områden som har klassificerats som lågriskmark förekommer radon i tillräckligt höga koncentrationer för att problem ska kunna uppstå. Radonet kan också komma från byggnadsmaterialet, om huset är byggt av blå lättbetong.

3. Hur farligt är radon?

En ny europeisk undersökning visar att radonet orsakar cirka 500 dödsfall per år i lungcancer i Sverige. Detta gör radonet till det i särklass farligaste ämnet i våra hem. För rökare som utsätts för radon är risken att dö av lungcancer fem gånger större. SSI (Statens strålskyddsinstitut) har beräknat att radon i vatten årligen orsakar 30-40 cancerfall i Sverige.

4. Huset vi vill köpa har förhöjda radonhalter, hur ska vi göra?

Mäklaren bör kunna svara på var radonet kommer ifrån och vad det kostar att sanera. Om mäklaren inte vet bör ni engagera ett företag som utreder och ger en offert på sanering av huset.

5. Varför måste jag göra en besiktning för härledning av radonkälla när jag vet att det inte finns blåbetong i huset?

Om du ska söka det bidrag som finns till sanering måste länsstyrelsen se att den åtgärd du söker bidrag för är den rätta. Många villaägare har installerat ventilations-anläggningar för tusentals kronor utan att för den skull få ner radonhalten.

6. Hur mycket bidrag kan man få för att sanera?

Bidraget är 50 % av kostnaderna för saneringen med ett maxbelopp på 15 000 kronor. Bidrag lämnas inte för åtgärder som påbörjats vid tidpunkten för ansökan.

7. Mitt hus är byggt av blåbetong – vad innebär det?

Alla stenbaserade byggnadsmaterial avger radon, vanligtvis i små mängder. Blå lättbetong (även kallad blåbetong) avger mer radon än andra byggnadsmaterial då den är baserad på uranrik alunskiffer. Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975 och har tack vare sina goda egenskaper använts i innerväggar, ytterväggar och bjälklag. Hur höga radonhalterna blir i inomhusluften beror på mängden blåbetong i huset, varifrån alunskiffern kommer samt ventilationen i huset. Har man mycket blåbetong i bostaden kan radonhalten överskrida gräns-värdet. Om du tar ned 50 % av blåbetongväggarna reduceras radon-halten med samma procenttal. Men normalt bör det räcka med att se till att luftomsättningen är tillräcklig.

8. Måste jag ta reda på radonhalten vid husköp?

Radon räknas inte som ett dolt fel vid husköp. Det innebär att köparen själv måste ta reda på om huset är ett radonhus eller inte. Se därför till att en mätning blir gjord innan ni köper huset, och att ni får tillgång till rapporten. Om det inte finns tid till att göra en radonmätning, begär att få skriva in en klausul i kontraktet där det framgår att ni vill mäta i efterhand och ange hur kostnaderna för eventuell sanering fördelas. Om huset en gång mätts för radon har man skyldighet att vid försäljning upplysa om detta. Man kan även vända sig till kommunens radonregister för att ta reda på om en fastighet är mätt.